I augusti 2022 publicerades en intressant studie om de effekter en tuff dag har på beslutsfattandet och på den kognitiva regleringen i den vetenskapliga tidskriften Current Biology. Studien ger oss nya infallsvinklar till att förstå bland annat koncentrationsrubbningar och effekterna av en långvarig kognitiv stress.
En fransk forskargrupp följde upp sammanlagt 40 personer där hälften fick ta sig an uppgifter med kognitiva utmaningar och hälften fick enklare uppgifter. Personerna följdes sedan i sex timmars tid. I projektet utnyttjades kärnmagnetisk resonansspektroskopi (MRS) för att undersöka halterna av olika signalsubstanser och deras metaboliter i hjärnan.
Av de totalt åtta signalsubstanser som uppmättes, steg endast halten av glutamat, en signalsubstans som ökar hjärnaktiviteten och även denna halt steg endast hos dem som utförde de mer utmanande uppgifterna. Halterna av glutamat steg särskilt i de främre delarna av hjärnans pannlob (laterala prefrontalkortex), vilket är det område som styr kognitiva funktioner som minne, beteende och observationsförmåga.
Då glutamathalten stiger, strävar signalsubstansernas regleringssystem efter att balansera situationen och minska aktiviteten. I studien såg man detta som att de personer som utfört mer utmanande uppgifter mot slutet av dagen hellre tog sig an enklare alternativ med omedelbar belöning. Dessutom kände de sig trötta i valsituationen. Liknande tecken på kognitiv utmattning, med fysiologiska symtom som vidgade pupiller i valsituationer, sågs inte hos dem som utfört enklare uppgifter.
Studien talar för att en långvarig kognitiv ansträngning utan tillräcklig vila skulle inverka negativt på funktionsförmågan i de främre delarna av hjärnans pannlob, som är en ytterst viktig del av hjärnan för all kognitiv reglering (såsom beteende, koncentrationsförmåga, känsloliv, livsstilsval). Pauser i en utmanande och lång arbetsdag är därför viktiga också för det kognitiva välbefinnandet.
Källor: Current Biology 11.8.2022, Helsingin Sanomat 27.9.2022